Vad är osteopati?

 

P1030608Osteopati är baserad på principerna att kroppens struktur (anatomi) och funktion (fysiologi) är intimt sammankopplade och att människan är en helhet-  där det mentala, fysiska och emotionella påverkar varandra.

När strukturen/funktionen i en del förändras måste resten av kroppen anpassa sig och kompensera för detta, vilket kan leda till symptom. Det är också genom denna stuktur-funktion relation som den osteopatiska behandlingen fungerar. Genom att påverka strukturen med diverse manuella tekniker, kan kroppen fungera bättre.

Osteopater är intresserade av hur de olika delarna hänger ihop och påverkas av varandra och anser att en individs välbefinnande är beroende av att kroppens alla system fungerar väl tillsammans. Osteopater har en mycket god kunskap om kroppens anatomi och fysiologi och en förståelse för hur dessa påverkas av och kan bidra till ohälsa och sjukdom. 

”Osteo” kommer från det latinska ordet för ben och ”pati” från grekiskans ”pathos” som betyder lidande. Namnet osteopati kan tyckas förvirrande, eftersom osteopater behandlar hela kroppen och inte bara fokuserar på skelettet. Den ursprungliga idén bakom namnet var att skelettets struktur påverkar funktionen i alla delar av kroppen och därför kan vara startpunkten till diverse problem, och att skelettet också fungerar väl som en utgångspunkt för att behandla dessa.

Osteopatin grundades i slutet av 1800-talet av läkaren Andrew Taylor Still i USA. Idag är det en internationellt erkänd och mycket etablerad form av manuell terapi. I bland annat Storbritannien är osteopater legitimerade och kan arbeta inom den offentliga sjukvården, men i Sverige är osteopatiyrket fortfarande relativt okänt.

 

Kroppens självreglerande mekanismer och förmåga att läka spontant är central inom osteopatin. Det är endast när påfrestningar och belastningar är för höga, tiden för återhämtning och vila för kort, eller när kroppens kapacitet till självläkning är nedsatt som symptom och ohälsa uppstår.

Små skador och slitningar uppstår i kroppen hela tiden från aktiviteter i vårt dagliga liv, men var någonstans och hur mycket beror till stor del på hur vi ”använder” oss själva (vår kroppshållning, rörelsemönster, vanor och kroppsmedvetenhet etc.) Lyckligtvis har kroppen en fantastisk förmåga att kontinuerligt reparera sig själv. Osteopater menar att kroppens självläkande förmåga fungerar som bäst när kroppen är fri från restriktioner, eftersom detta leder till förbättrad cirkulation av blod och lymfa, dränage, nervfunktion etc.

Genom att belysa och behandla de fysiska faktorer som är relevanta för dig (tex spänningar, snedställningar, svagheter etc), samt att du börjar förändra invanda (och kanske tidigare omedvetna) vanor och beteenden som motverkar en förbättring, kan din kropp fungera så optimalt som möjligt. Detta underlättar dess självläkande förmåga och på så sätt skapas de bästa förutsättningarna för hälsa och välmående.

Utbildningen varierar något i olika länder men innehåller bland annat, förutom osteopatiska principer och manuella tekniker, basmedicin, avancerad anatomi, fysiologi, embryologi, neurologi, samt grundläggande ortopedi, patologi, näringslära och psykologi. Att utbilda sig till osteopat tar 4–5 år och innehåller minst 1000 praktiska, övervakade kliniska timmar med patienter. I Sverige är osteopatin relativt ny, men den håller på att etablera sig som ett alternativ till övriga manuella terapier.